Dessa saker måste Joker-filmen göra rätt!
"Joker" närmar sig med stormsteg och vi benar ut vad vi hoppas filmen lyckas med!
Kritikerna är så gott som eniga: "Joker" är ett modernt mästerverk! Med undantag för några enstaka kontroverser gällande filmens kämpiga och becksvarta innehåll, tycks cineaster världen över vara golvade av filmens mogna djupdyk i en trasig människas sönderslitna psyke. Låter hur mysigt som helst, om du frågar mig.
LÄS VIDARE: Vi rankar filmerna ur DC:s cinematiska universum från sämst till bäst
Dock introducerar alltid lovord en del svårigheter för mig som filmtittare. Jag vet, en filmupplevelse är subjektiv och dina cinematiska ögon ser sällan det som mina ser, men när en film blir så tokhyllad som Joker blivit kan min hype-meter få totalt frispel och filmupplevelsen kan krossas under mina förväntningars enorma vikt. Därför behöver jag idag få skriva av mig och bena ut fyra saker jag hoppas att Joker utför klockrent.
1. Utnyttja R-ratingen.
Jag vet, vi har sett många R-rated superhjältefilmer. Deadpool 1 & 2 är rena vålds och svordomsorgier och även tidigare alster som Blade har varit barnförbjudna och badat i fiktivt våld. Det är inte så jag hoppas att regissör Todd Phillips ska nyttja filmens åldersgräns - våld har vi redan sett massor av.
Phillips har i otaliga intervjuer nämnt tunga, tematiskt kolsvarta karaktärsstudier från 70-talet som sina huvudsakliga inspiration till Joker. Cinematiska tungviktare som Gökboet, Taxi Driver, Serpico och King of Comedy tycks varit Phillips ledstjärnor och då höjs min hype-mätare till omänskliga höjder. Därför hoppas jag att åldersgränsen nyttjas till att lyfta tematiskt komplexa och mänskligt mörka teman på ett sätt som aldrig någonsin hade kunnat misstas för nästa Avengers-rulle.
2. Svart humor.
Trots att det mesta pekar på att Joker blir en mogen karaktärsstudie hoppas jag innerligt att lite becksvart humor dyker upp då och då. Tragedi och komedi är trots allt sammanlänkade av en kreativ navelsträng.
Regissör Todd Phillips är kanske mest känd för sina avstamp i den komiska genren med Baksmällan-trilogin och Due Date som starkast lysande alster. Detta ger mig hopp. Visst, jag är inget större fan av varken Baksmällan eller Due Date, men jag litar på Phillips genre-termometer och förmåga att pricka in "rätt" sorts humor för Jokers mer komplexa material. Tro mig, jag vill absolut inte att Phoenix Arthur Fleck ska vara någon one-liner spottare utan håller tummarna att manus utforskar tragisk, mänsklig humor.
3. Fristående – inga kopplingar till något cinematiskt universum.
Minns ni när man satt i biofåtöljen och inte funderade på framtiden? En tid när man slapp fundera på hur många filmer skådespelarna har kvar på sina kontrakt och vad post-credit scenen kommer avslöja om nästa film som bekvämt ligger tre månader framåt i tiden? Att vara helt uppslukad av "här och nu". Nej, knappt jag heller.
På den här punkten fuskar jag måhända. Mina första punkter är mer subjektiva och tolkningsbara men i fallet Joker är jag tämligen säker sedan innan att den är helt fristående. Todd Phillips har redan nekat att Joker ska gå upp i ringen med Batman i framtiden och kopplingar till Justice League lyser med sin frånvaro. Låt oss hoppas att det fortsätter så och att Joker blir en enhetlig, singulär historia befriad från världsbyggandets bekymmer.
4. Inte enbart en "one man-show".
"The Crown Prince of Crime" är en utmärkt roll för en skådespelare att helt uppslukas av. En köttig roll med extra allt. Joker är som skapad för att låta skådespelare tänja på sitt register och jag förväntar mig, nej, jag kräver att vår huvudperson bjuder på en dunderprestation.
Det jag, måhända en smula naivt, hoppas på är att ensemblen ges utrymme och inte bara agerar plywood-platta bollplank för Phoenix att studsa mot. Jag vill se en sprakande De Niro som letar långt bak i 70-talet efter sin gamla gnista och en sedvanligt rapp och djupt tragisk Marc Maron. Jag hoppas helt enkelt att hela ensemblen bjuder på storartade prestationer - inte bara Phoenix.