Alias Grace (2017)

"Alias Grace" är en semi-biografi om Grace Marks, en irländsk kvinna som dömdes till döden efter att hon anklagades för att ha mördat sin arbetsgivare och hans hushållerska på en farm i Kanada år 1843. En kommitté bildades som trodde att Grace var oskyldig och ville se henne benådad. De anställde därför en psykolog (eller en doktor för hjärnan som det hette på den tiden), Dr. Simon Jordan, för att kunna se om Grace kunde minnas något som skulle få henne frisläppt.

Jag har aldrig riktigt köpt idén om att TV-serier och film nu är likadana upplevelser, jag ser dem fortfarande som olika konstformer. Men på senare år har det uppstått en ny form av miniserie-format som faktiskt lyckas med den här sammanblandningen, där samma manusförfattare och regissör ligger bakom samtliga delar för att göra en konsekvent skapelse. Det började kanske med första säsongen av True Detective, sedan har serier som The Night Of, The Night Manager, Show Me a Hero och Big Little Lies följt efter, och samtliga har varit bättre än majoriteten av de biofilmer som erbjudits.

De flesta av de nämnda titlarna är HBO-produktioner, så det var kanske på tiden att Netflix hängde med i utvecklingen. Alias Grace är sex avsnitt långt, cirka 45 minuter per avsnitt. Allt regisseras av Mary Harron, och hon är mycket lämpad för den här typen av material. Filmer som I Shot Andy Warhol och American Psycho bevisar att hon kan porträttera okonventionella mördare. Grace Marks är en huvudkaraktär som man inte kan bestämma sig för vad man ska tycka om, och jag gillar den aspekten. Man sympatiserar med henne då hon ständigt blir skadad, både fysiskt och psykiskt av män i synnerhet. Men samtidigt vet vi inte om hennes berättelser är trovärdiga. Manipulerar hon bara Dr. Jordan?

Sarah Gadon är otrolig i huvudrollen. Genom subtila ansiktsuttryck förmedlar hon oskuldsfull skönhet, men också djup sorg och ilska. Det är först efter de inledande två delarna som vi hamnar på den där farmen där morden äger rum. Grace anställs som tjänsteflicka av Nancy Montgomery som är hushållerskan till Thomas Kinnear (de två offren). På gården jobbar också James McDermott, som verkar avsky allt och alla. Det ligger en anspänning i luften, och det är här Alias Grace lyckas bli det som Sofia Coppolas De bedragna försökte vara, ett genuint nervkittlande kammardrama i gammaldags miljö.

Ledaren av den nämnda kommittén är Reverend Verringer, han spelas av den eminente regissören David Cronenberg (Flugan, Eastern Promises). Verringer är väldigt angelägen om att Grace ska bli frisläppt och vill att Dr. Jordan ska påskynda sin process. När han svarar: "Mina metoder tar tid, det är bäst att inte pressa henne" är det som om serien talar till åskådarna direkt för att förklara att den här berättelsen kräver tålamod. Vad som hade kunnat bli en ihoptryckt och ointressant två timmars-film, blir i detta format något alldeles extra. Tyvärr är avslutningsavsnittet lite rörigt, men då vägen dit är så pass njutbar spelar det inte någon större roll. Alias Grace är en fenomenal miniserie som kvalar in bland årets bästa.