Recension: Heads of State (2025) – ”Rapp och rolig action”

Recension: Heads of State (2025) – ”Rapp och rolig action”

  • 1 tim 53 min
  • Action, Komedi, Thriller
  • Amazon Prime
Fredrik Edström
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Idris Elba och John Cena försvarar den fria världen? Ja, man tackar!

Regissören bakom ”Nobody” och ”Hardcore Henry” återvänder. I Prime Videos senaste actiondänga ”Heads of State” tar sig två världsledare an en konspiration som riskerar att rita om världskartan.

  • Regi:
    Ilya Naishuller
  • Manus:
    Josh Appelbaum, André Nemec, Harrison Query
  • I rollerna:
    John Cena, Idris Elba, Priyanka Chopra Jonas, Paddy Considine, m.fl.

Dynamiska duos har alltid varit en källa till cinematiskt guld. Receptet är lika enkelt som det är effektivt och historiskt. Para ihop två starka personligheter, gärna i direkt kontrast till varandra, skicka knäckande utmaningar deras väg och vips så har du en dynamisk duo. Actiongenren är fullsmockad med ikoniska dejter från helvetet där två vitt skilda själar tvingas samarbeta.

Nu landar Heads of StatePrime Video, där vi ser John Cena och Idris Elba, munhuggas och fightas i en klassisk actionkomedi. Resultatet kanske inte hamnar i historieböckerna, men nog bjuds vi på nästan två timmar rapp och rolig action stöpt i en precis lagom modern form.

Recension: Heads of State (2025) – ”Rapp och rolig action”
Foto: Prime Video.

Underhållande action med Idris Elba och John Cena

I en inte allt för nära framtid ser vi en hemlig, militär operation gå käpprätt åt fanders. Ett försök att knipa den vedervärdiga vapenhandlaren Viktor Gradov spårar ur och slutar i ett fullskaligt kaos av blodgjutelse och tomatsås (!). Detta behöver hanteras från högsta ort, vilket tvingar Englands premiärminister Sam Clarke (Idris Elba) och Amerikas nyvalda president, den f.d. actionhjälten Will Derringer (John Cena), att samarbeta.

Entusiasmen är i botten och inte blir det bättre när en hemsk konspiration avslöjas och världsledarna hamnar mitt i en storm som riskerar att blåsa omkull den politiska maktbalansen. Duon måste lär sig samarbeta, men frågan är om det är möjligt?

Regissör Ilya Naishuller ligger mig varmt om hjärtat. Som ett passionerat fan av både actiongenren i stort och tv-spel så slog hans debutfilm, Hardcore Henry, knockout på mig. Ett fullblodat kärleksbrev till hantverket som var alldeles vanvettigt skoj. Mycket till dramaturgisk och narrativ stimulans bjöd den kanske inte på, men rent tekniskt ett smärre underverk. Naishuller fortsatte på actionspåret och levererade sedan Nobody, där den oerhört osannolika Bob Odenkirk förvandlades till råbarkad tuffing. Jag är ett fan, helt enkelt, och Heads of State gjorde mig inte besviken, i synnerhet inte ur ett actionperspektiv.

Naishuller snickrar ihop sina "set pieces" kompetent. Heads of State är förvisso PG-13 och lutar ansenligt mer åt komedihållet än hans tidigare filmer, men lusten och hantverket finns där. Actionscenerna är genomgående komiska och Naishuller vill att vi ska se koreografin. Klippningen är sparsam och jag lider med alla stackars stuntmän som anstränger sig till max för att leverera. Actionbiten finns det verkligen inte mycket att klaga på.  

Recension: Heads of State (2025) – ”Rapp och rolig action”
Foto: Prime Video.

”Filmen vet vad den är och den gör det tillräckligt bra”

Humorn sitter också där den ska, men inte alltid. Cena och Elba är karisma-bomber, detta känner vi till sedan James Gunns The Suicide Squad, där aktörerna piskade upp verbala köttsår på varandra i var och varannan scen. Heads of State siktar på en bredare publik, så riktigt lika grovt landar vi inte, men nog finns det en ofrånkomligt härlig dynamik mellan skådespelarna som ofta är kul att se. Måhända blir förolämpningarna och karaktärernas arketyper lite väl generiska och trötta, men Heads of State signalerar heller aldrig att den skulle vara något startskott för en revolution.

Filmen vet vad den är och den gör det tillräckligt bra.

Dock har filmen lite problem. Vi ser ansträngningar från författarnas sida att ingjuta samtidsrelevans och en del mer eller mindre självmedvetna jabbar mot Hollywood. Det fungerar sådär, tyvärr, och resulterar i en tematiskt ganska osäker film som inte placerar foten tillräckligt stabilt i någon terräng. Äventyret blir tyvärr därför ganska anonymt. Vi har helt enkelt sett bättre versioner av den här filmen förr, Naishullers skicklighet och actiontalang till trots. Hade man vågat ta fler risker och skaka upp formulan lite så hade Heads of State kunnat leverera något mer minnesvärt. 

”Heads of State” klarar sig en bit över godkänd, nästan uteslutande tack vare Naishullers öga för dynamisk action och den humor som landar. Sannolikt kommer ”Heads of State” inte bli något landmärke i filmhistorien, men det är en tillräckligt rolig och gott ösig actionkomedi med två karisma-bomber i huvudrollerna och det räcker en bit. 

Se ”Heads of State” på Prime Video med premiär den 2 juli. 

ANNONS
ANNONS

NÄSTA ARTIKEL