Slow Horses (säsong 1)
Välspelat i mörkt komisk spionthriller
I "Slow Horses" förenar manusförfattaren Will Smith komiken i sin egen skapelse "Veep" med thrillerelementen från Tomas Alfredsons "Tinker, Tailor, Soldier, Spy". Med brittiska toppnamn som Gary Oldman och Kristin Scott Thomas levererar serien både humor och spänning av fin kaliber, även om handlingen bitvis är onödigt forcerad.
Den brittiska spionthrillern har med åren nästan kommit att bli en egen genre i serievärlden. De senaste åren har serier som The Night Manager (2016) och The Little Drummer Girl (2018) hyllats stort av kritiker – och det med rätta. Slow Horses fortsätter i samma anda och ton, bortsett från att manusförfattaren Will Smith också ingjutit en stor portion mörk komedi mellan alla hemligstämplade räder och skumma möten.
Handlingen kretsar kring den ambitiöse MI5-agenten River Cartwright (Jack Lowden). Efter ett misslyckats slutprov på agentutbildningen blir han deporterad till avdelningen kallad "Slough house", platsen dit MI5 skickar agenter som av olika anledningar strulat till det så ordentligt att deras framtid i byrån bedöms som icke-existerande. River, som menar att hans misslyckande bottnar i andras felsteg, vantrivs ordentligt och den alkoholiserade före detta toppagenten Jackson Lamb (Gary Oldman) styr med järnhand. Men när agenten Sid Baker (Olivia Cooke) en dag får napp på en hisnande konspiration kommer den apatiska tillvaron på Slough House förändras för alltid.
Oldman svär som han aldrig tidigare gjort
Mer än så bör inte avslöjas om handlingen – som så många andra spionthrillers är serien beroende av att tittarens förväntningar kastas omkull gång på gång. Dock är det bara att konstatera att den mörka humorn sitter som en smäck. Smiths manus är så där härligt brittiskt: rappt och full av så kallat "banter" (skitsnack) som karaktärerna hela tiden kastar mellan varandra. Formatet passar Gary Oldman som handen i handsken. Frågan är om han någon gång spelat en karaktär med så här många vulgära one-liners.
Överlag känns samtliga karaktärer i serien väldigt trovärdiga. Både Jack Lowden och Olivia Cooke imponerar på ett jordnära, värdigt sätt och i det stora hela existerar inte minsta nyans till överspel från något håll. Tyvärr är det snarare storyn som trampar vatten och drar ner seriens helhetsbetyg. Det handlar egentligen inte om grunden är dålig, men allt gå så snabbt att många twister och turer inte känns motiverade. Slow Horses hade gynnats av ett något långsammare tempo, framförallt eftersom de tre sista avsnittet sticker iväg rejält. Samtidigt som det är befriande att en såhär välproducerad serie vågar trycka ihop och tajta till berättandet till sex stycken entimmeslånga avsnitt hade åtminstone två timmar till hade behövts för att storyn skulle utvecklas mer logiskt.
Sammantaget blir betyget till Slow Horses en stark trea. Det märks att samtliga skådespelare har kul i sina respektive roller och jag skrattar rakt ut flera gånger. Det är redan bekräftat ett en andra säsongen av serien blir av, med en ny, fristående handling. Om serieskaparna då bara vågar ta ett djupt andetag mellan allt diffust spionage blir betyget säkert ännu högre.
Slow Horses har premiär på Apple TV+ den 1 April.