Recension: Sugar (säsong 1) – en hyllning till det gamla Hollywood
Ett klassiskt noirdrama som inte hymlar med sina influenser
Den som älskar gamla deckare med känsla av noir kan bara luta sig tillbaka och njuta.
Då var det dags igen för ännu en deckarserie. För vilken gång i ordningen vet jag inte. Det är omöjligt att räkna dem alla vid det här laget, men tycker man om genren kan man verkligen glädjas.
Den här serien handlar om privatdetektiven John Sugar (Colin Farrell), en rätt mystisk man som försöker lösa gåtan med försvinnandet av Hollywoodproducenten Jonathan Siegels (James Cromwell) älskade barnbarn Olivia (Sydney Chandler). Samtidigt i sökandet efter Olivia måste Sugar kämpa mot sina personliga demoner. Han skulle ha tackat nej till uppdraget om det inte vore för att den försvunna Olivia påminde honom om någon speciell.
En stel hyllning till Hollywood
När någonting inte riktigt längre går att förnya brukar man ofta "gå tillbaka till rötterna". Det har man på något sätt försökt att göra i just den här serien. Vinjetten påminner mycket om affischer från gamla filmer när Hollywood var i sin gyllene era, och de första scenerna i avsnitt ett är i svartvitt. Som för att bara påminna oss om den gamla goda tiden? Det funkar sådär. Det känns inte som att man försöker göra det ironiskt heller, utan mer som en hyllning som istället blir något sliskig. Det tillför ingenting till berättelsen.
Inte nog med det. Genom serien klipps det in klipp från riktiga gamla noir-filmer, bara i några sekunder i taget, på de mest oväntade ställen. Ja, vi fattar att serien är en hyllning till det gamla Hollywood, men faktum är att det bara är distraherande och konstigt.
På samma märkliga sätt klipper de nästan i form av jump cuts i scener som mest är vanlig dialog. Inte heller det tillför någon spännande känsla, utan mer en känsla av att de försöker skapa lite tempo i scener där det inte funkar.
Sedan har vi det absolut mest klassiska; att vår protagonist som ska lösa brott bär på inre demoner. Det tycks vara receptet alla utgår ifrån. En svårmodig man som är missförstådd men ett geni i att lösa brott. Det gör tyvärr karaktären ganska förutsägbar.
Underhållande trots sina brister
Det är saker jag stör mig på, som jag nämnt tidigare, men detta tar inte ifrån det faktum att jag ändå sitter engagerad i berättelsen och faktiskt tycker att den är spännande. Den är verkligen underhållande och skådespeleriet funkar ändå utmärkt.
Trots Sugars förutsägbara sidor som karaktär så är han åtminstone inte hänsynslös så som en del andra detektiver i filmer kan vara just för att de ska vara lite svåra. Han är lätt att tycka om. Ett stort grattis till manusförfattaren Mark Protosevich för det. För han har även lyckats skapa något som suger in en i berättelsen och håller en kvar där. När man dessutom tror sig ha knäckt koden så får man sig en riktig överraskning.
Oavsett om du älskar deckare eller inte så har den här serien ändå något som fungerar för alla. Lite svårstartad men när det väl var igång så ångrar man inte att man klev på karusellen. Skulle det bli en andra säsong är jag absolut inte den sista att se även den.
De två första avsnitten av "Sugar" har premiär på Apple TV+ den 5 april.