I Love You Phillip Morris (2009)

Efter en bilolycka omvärderar polisen Steven (Jim Carrey) sitt liv och beslutar sig därmed för att kliva ut ur garderoben och ta för sig av livet, även om han så skulle behöva bli kriminell.

Vilket han också blir och åker fast. Inne på fängelset förälskar han sig i Philip Morris (Ewan McGregor) och gör allt för att få ut de båda.

"I Love You Phillip Morris" är baserad på sanna berättelser ur bedragaren Steven Russells liv, något som känns bisarrt efter jag sett filmen. Karaktären Steve drar åt alla kanter, han är både god och ond, lömsk och ärlig. När han får sin uppenbarelse väljer han att tala direkt ur hjärtat och agerar på ett sätt som känns nästintill omänskligt. Besatt av sin kärlek Philip Morris behandlar han människorna runtomkring dem som skräp. Något filmen fått upprepande kritik för, men själv tycker jag att det förstärker ångestmolnet som ligger över filmen.

Jim Carrey, med sydstatsdialekt, får spela ut ett brett känsloregister och är stundtals i sin bästa form. Alltid kul att se komiker ge sina karaktärer en extra dimension och djup. I Love You Philip Morris är emellanåt riktigt skarp, rolig men även gripande.

Tyvärr drar filmen alla homosexuella över en kant och de representeras hopplöst fördomsfullt stereotypt med "fjoll-kläder", "fjoll-drinkar" och typiska "gay-fraser". Det är en ytlighet som slukar karaktärsdjupet och de framställs mer som dåligt skrivna sitcom-karaktärer än Hollywoodmaterial.

För att inte sluta i moll-ton vill jag ändå rekommendera att du ser filmen för den är bitvis en hysterisk skrattfest!