Good on Paper (2021)

Filmens huvudkaraktär är komikern och skådespelerskan Andrea (Iliza Shlesinger). Hon har hela tiden haft karriären i fokus och rest över hela kontinenten mellan olika shower och castings. Men när hon helt plötsligt stöter på Dennis (Ryan Hansen) får hennes liv ett nytt fokus – honom.

Dennis slår ner som ett bombnedslag i Andreas liv. Han verkar ha allt. Han är snygg, har bra ekonomi, bra jobb och är mycket intelligent. Men efter ett tag börjar Andrea få en känsla av att det är något som inte riktigt stämmer med Dennis. På pappret har han allt och är verkligen perfekt. Eller?

Är han verkligen den perfekta personen som han ser ut att vara?

LÄS MER: Romantiska komedier – våra tips

Bra på pappret – men trist i verkligheten.

Om man sett någon stand up-special med Shlesinger, eller har lyssnat på någon podcast som hon medverkat i senaste åren, är det mycket troligt att du redan hört om berättelsen som filmen är baserad på.

Det är en berättelse som vid första anblick har alla ingredienser som behövs. Den är udda, väldigt spännande och intressant. Dessvärre lyckas Shlesinger inte få till berättelsen när det kommer till filmatiseringen, utan istället resulterar det i ännu en Netflixproduktion som ser lovande ut i beskrivningen och på trailern, men som aldrig riktigt lyfter.

På pappret är det en humoristisk kärleksfilm. Tyvärr saknas både mycket av det roliga och det kärleksfulla. Shlesinger får mig att fnissa till ett par gånger med sina stundtals vassa repliker, men utöver det är det inte särskilt kul.

Manuset är istället en hysterisk skrikfest där den ena karaktären försöker vara mer energisk och hysterisk än den andra, utan att faktiskt ha något vettigt eller roligt att säga. Då och då dyker Shlesinger upp i små Seinfeld-liknande standup-scener i filmen. Inte heller dessa är särskilt roliga och de är för det mesta oförklarliga.

Trots att filmen aldrig riktigt lyckas få mig att skratta eller bli så där romcom-varm i kroppen, så lyckas den ändå få mig att vilja se klart filmen. Mycket tack vare den något mystiska Dennis.

Det är inte den mest välskrivna karaktären jag sett, men den är ändå så pass intressant och mystisk att jag vill se vem han egentligen är. Dessutom har Hansen och Shlesinger en härlig kemi som gör att deras scener ändå lyckas underhålla bitvis.

"Good on Paper" är i slutändan något av en besvikelse. Speciellt med tanke på att det faktiskt är en bra berättelse som den bygger på och att Shlesinger vanligtvis är mycket rolig. Nu blir det egentligen inget av filmen och det blir mest en väntan på att man ska få reda på vem Dennis faktiskt är.

LÄS MER: Nytt på Netflix i juli