Point Blank (2019)
Netflixs "Point Blank" är ännu en medioker actionrulle.
Sammanfattningsvis kan man kalla "Point Blank" ett blekt och monotont höghastighetsdrama, som försvinner in i den redan överfulla klungan av tråkiga actionrullar.
Paul (Anthony Mackie) jobbar som akutsjuksköterska och inväntar sitt första barn tillsammans med sin fru Taryn (Teyonah Parris). Under ett skift kommer den skottskadade och mordmisstänkte Abe (Frank Grillo) in till sjukhuset, och plötsligt finner sig Paul indragen i utredningen som leds av biträdande poliskommissarie Lewis (Marica Gay Harden).
För att försäkra sig om att Abe blir frisläppt, kidnappas Taryn av hans lillebror som håller henne som gisslan. Paul finner ingen annan väg att hjälpa Abe, vilket leder dem in i en jakt mot klockan och en kamp mot fiender i den undre världen och ohederliga profiler inom ordningsmakten.
Spänning uteblir trots högt tempo.
Vi slängs in det fartfyllda actiondramat ögonblickligen och saktar aldrig riktigt ner. Men trots sitt höga tempo lyckas inte Point Blank bli varken spännande eller gripande. De tråkiga och färglösa actionscenerna löser av varandra med ihåliga karaktärer.
Både Paul och Abe drivs av personliga och emotionella motiv, vilket åtminstone Mackie lyckas skildra med övertygelse. Grillo spelar som i sina flesta roller den tysta, starka typen, vilket inte bara känns uttjatat utan rent av dötrist. Med ett ruffigt utseende, tuffa närstrider och en munfull av hårda ord bleknar den lilla dramatik, som ändå lyckas ta plats i handlingen.
Även försöket att skapa ytterligare gripande konflikter kors och tvärs lyckas inte riktigt. De blotta 86 minuterna i Point Blank är för korta för att de inblandade karaktärerna ska hinna göra särskilda avtryck på handlingen och intryck på publiken.