The Mitchells vs. the Machines
När roadtripen går riktigt snett blir det riktigt kul.
Netflix tar över genre efter genre. Efter att ha perfekterat receptet på dramaserier har studion siktat in sig på animerade familjefilmer och de börjar sakta bli en kraft att räkna med. Familjen Mitchells bravader är definitivt en av de deras roligaste filmer hittills.
Unga Katie (Abbi Jacobson) har aldrig riktigt passat in. Men något har alltid funnits där för henne – film. I hela sitt liv har hon skapat filmer men hennes pappa Rick (Danny McBride) förstår inte hennes passion. Han ifrågasätter Katies val att börja på ett filmcollege och en förut stark far och dotter-relation får sig en törn. För att försöka gottgöra sin dotter rycker Rick med sig familjen ut på en roadtrip på vägen till Katies nya liv.
Samtidigt i Silicon Valley blir en smartphone dumpad av sin användare, tech-geniet Mark Bowman. Mobilen vid namn PAL (Olivia Colman) tar över företagets nylanserade robotar i raseri för att hämnas på mänskligheten som trampat på henne och hennes fränder. De enda som kommer undan PALs hämndtåg är en viss missanpassad familj…
Netflix har de senaste åren levererat animerade filmer av varierande kvalitet. Förra året släppte de den sanslöst roliga Syskonen Willoughby, som fler definitivt måste se. I år var Till månen och tillbaka Oscarsnominerad för bästa animerade långfilm men snubbades på vinsten. Mitchell vs. The Machines är en färgexplosion av knasigheter som är en av studions starkare familjefilmer men som kunde ha nått högre.
The Mitchells vs. The Machines är en lättsam satir om hur teknologin bokstavligen tar över våra liv. Samma ämne har filmatiserats hundra gånger förut men här dras det till sin yttersta spets och bortom det. Det är satir på satir. Att just teknologin är hindret mellan Katie och Rick ger filmen en extra dimension som hindrar berättelsen från att bli enkelspårig. Visst hejar man på Katie och framtiden hon representerar, men man förstår ju också Ricks skogshuggarmentalitet.
Filmens styrka är den detaljerade animationen som är en blandning av klassisk dataanimation och serietidningsliknande inslag för att ackompanjera Katies filmiska fantasi. När humorn vacklar (vilket är sällan) så kan man lita på att åtminstone bilderna lockar till skratt. Ibland känns dock inklippen krystade och upprepande och det är uppenbart att man kramat ur det allra sista ur gags man tror kommer gå hem.
Storyn är i grund och botten stark och välskriven men upprepande skämt fäller den på mållinjen. Om något så lär den ut att man ska vara snäll mot mobilen om man inte vill tvångskastas ut i rymden, vilket känns som en vettig sensmoral.
Mer läsning:
Bästa barnfilmerna på Netflix – 11 filmtips