Recension: One Life (2024) – Anthony Hopkins i drama med Lena Olin

Det nya dramat "One Life" utspelar sig 1938 och skildrar historien om Nicholas Winton, en ung brittisk idealist, som innan andra världskrigets fasor utbröt, steg in och räddade över 600 judiska barn från nazisternas framfart. Parallellt med att vi följer det outtröttliga arbetet att ordna dem transporten och tryggheten som de behöver, följer vi Winton fyrtio år senare när historien har bleknat för många. 

"Anthony Hopkins ser ut att trivas med Lena Olin"

Inga skott avfyras i ”One Life”. Här fångar man istället den administrativa kampen för att möjliggöra flykter åt flyktingbarn på en storskalig nivå. Att ordna transport, visum och fosterhem till tusentals av dem är ingen lek, och varje liv räknas. Åtminstone för Winton som gör allt i sin makt för att rädda dem allihopa från tyskarnas invasion. One Life är en film där hjältedåd kokas ned i pappersarbete, kommittéer och faxmeddelanden, och där den vanliga människan kliver till undsättning.

Det behövs inga explosioner för att berätta en mäktig historia. Här är dessutom en som har tillräckligt mycket djup för att bli mer än en historielektion för att lyckas underhålla publiken. Det är också kul att se hur pigg Anthony Hopkins är vid 86 års ålder, känslan är att han kan hålla på ett bra tag till. Än mer kul är att han ser ut att trivas bra med svenska Lena Olin som gör ett övertygande jobb i rollen som Wintons beskyddande hustru Grete. Förhoppningsvis får vi se dem göra fler grejer ihop innan han bestämmer sig för att kasta in.

"Hade behövt peta hårdare där det gör ont"

Men trots de positiva sidorna är jag inte helsåld på One Life. För även om man tar sig an en spännande historia, så saknar den krigets brutalitet för att bli omskakande på riktigt. Filmen är för vuxen i sitt språk för att visas för barn, men också för mjuk för att inspirera oss vuxna till att vilja göra skillnad. Man hade helt enkelt behövt peta hårdare där det gör ont. Istället väljer man att spela på de finstämda stråkarna och göra filmen till något av en tearjerker.

Det är också nämnvärt att Antony Hopkins inte har någon solklar huvudroll i filmen. De två tidslinjerna som berättas har två olika skådespelaruppsättningar, och i perioder hålls han helt utanför. 

Filmstaden säljer in "One Life" som en brittisk "Schindler's List", men den kommer inte stanna i närheten lika länge hos en. Däremot är den en kompetent rulle om en viktig historia med ett liknande hjältedåd som förtjänar att berättas.